Inlägg publicerade under kategorin Endometrios

Av krangelmaja - 21 april 2012 11:26

Förlåt om jag tjatar, men den här spiralen driver mig till vansinne!! Jag är på dåligt pms-humör mest hela tiden, har sprängande bröst (med mjölk i. . .), blöder (mer när jag har mensperioder något mindre annars), tappar hår och har ont i ryggen! Ryggvärken fattade jag inte hörde ihop med spiralen först, men det var visst en biverkning det med (som att jag inte hade nog problem med ryggen innan. . .). Dessutom har jag tappat sexlusten och det är så tråkigt så det står jag inte ut med! Nu funderar jag starkt på att avbryta det hela trots att jag hade bestämt mig för att testa i de rekommenderade sex månaderna. Jag vet bara inte om jag står ut!!!

Av krangelmaja - 2 april 2012 15:41

Varför är jag ens förvånad?? Får alltid de mest idiotiska biverkningar man kan få! Nu har jag fått bröstmjölk av sprialen. . . Jag hoppas verkligen att det går över! 

Av krangelmaja - 16 mars 2012 19:31

Då var det klart! Spiralen sitter på plats där den ska (hoppas jag i alla fall).


Som jag berättat tidigare träffade jag världens bästa läkare på sjukhuset sist jag var på undersökning för min endometrios. Egentligen behöver man ju inte åka till sjukhuset där gynmottagningen ligger för att sätta in en spiral utan kan göra det på vårdcentralen hos barnmorskan, men det kändes inte alls bra för min del och det förstod Mr Unga Herr Doktor och lät mig istället få komma tillbaka och göra det hos dem. Puss på honom!


Jag fick en tablett Stesolid för att bli lugn och avslappnad och en vanlig värktablett för att motverka "menssmärtor" efteråt. Jag har en förmåga att antingen överreagera eller "underreagera" på mediciner och av Stesoliden blev jag de första 45 minuterna bara illamående sedan var jag yr i ca 30 minuter och därefter kände jag ingenting. Inte den effekt jag tänkt mig precis. . . Men allt gick bra ändå. Det var väl inte precis trevligt när barnmorskan stoppade in någon "pinne" för att mäta livmoderns djup, men sen var det snabbt över. 


Nu är det bara att vänta och se om spiralen har den effekt som det är tänkt på mina blödningar och smärtor! *HOPPAS*

Av krangelmaja - 15 mars 2012 20:15

Imorgon ska jag till sjukhuset och sätta in en hormonspiral för att se om det hjälper min endometrios. Jag är nervös som attan! Inte för att det ska göra ont utan för det där läskiga att de ska stoppa in något i kroppen som egentligen inte hör hemma där. . . Är lite löjlig när det gäller sånt och har en fömåga att svimma när jag tar blodprov tex. 


Jag överlever säkert ändå! ;)


Idag har jag nött den här om och om igen:



En riktig favorit med två favorittjejer!! <3

Av krangelmaja - 28 februari 2012 14:49

Ibland går allting åt skogen och ibland är det som idag; allt går bra!!


Jag hade ett besök inbokat på gyn-mottagningen på sjukhuset, men sist jag var där (2009) kom jag inte alls överens med läkaren så mina förväntningar idag var inte höga.


Döm om min förvåning när dagens manliga gynekolog visar sig vara hur gullig som helst! Han frågade mycket ingående om min endomertios-historia och lyssnade ordentligt på mina svar och vad jag hade för önskemål om behandling. För någon slags behandling behöver jag. P-piller fick jag förra gången, mot min vilja och testade dem endast två veckor. Nu diskuterade vi operation alternativt hormonspiral. Jag är beredd att prova spiral, men eftersom jag tycker det är fasansfullt äckligt med allt som man "stoppar in" i kroppen (nålar mm) och även svimmar ibland när jag tar blodprov erbjöd han mig att få komma tillbaka dit och få en lugnande tablett innan. Jag blev jätteglad!! Han förstod mig till fullo! 


Jag dansade ut från mottagningen kändes det som! Och inte nog med det! När jag sitter i bilen på väg hem ringer läkaren jag besökte igår på vuxenpsykiatrin och talar om att han diskuterat med överläkaren, som tyckte att jag borde utredas för Asperger! Äntligen!!


Redan där var jag så superlycklig man kan bli och inte blev det sämre av brevet som låg i lådan när jag kom hem:


 

Av krangelmaja - 17 februari 2012 19:03

Det har verkligen vänt! Om det är ljuset eller pillren låter jag vara osagt, men jag tippar mest på tabletterna. Det viktiga är att det känns bra! Nu tänkte jag öka på arbetstiden till 75%.


I veckan har jag haft den förhatliga mensen. Första dagen fick jag så ont av min endomentrios att jag var tvungen att gå och lägga mig efter frukost igen. Tur att jag var ledig. För den som inte upplevt det kan det bäst beskrivas som värkar vid en förlossning ihop med kramper i tarmarna. . . Allt annat än skönt! Dessutom blöder jag ju som en rinnande vattenkran de första tre dagarna. Tur att jag snart får komma till gyn-mottagningen på undersökning. Jag håller verkligen tummarna för att jag har en cysta stor nog att kvalificera mig för operation! 


Samma dag fick jag migrän vilket inte är helt ovanligt när det gäller mig och mens. Det konstiga den här gången var att jag knappt hade huvudvärk bara alla andra symptom; illamående, ingen aptit, trötthet osv.


Den här veckan har fått mig att fundera lite extra på min smärttålighet. . . Det är ju vanligt med perceptionsstörningar för "Aspergare" och min dotter lider av det framför allt vad gäller hörsel och känsel. En av mina systrars söner, som nu är tonåring, kunde slå sig hur hårt som helst som liten utan att säga ett knyst och nu ska de utreda honom för Asperger. . . Själv har jag alltid upplevt att jag har en annorlunda känsel än andra. Jag tyckte inte att det var så farligt att föda barn och när jag har tatuerat mig har jag inte ens känt när de börjat tatuera! Massage ska vara hård, men gör jag likadant på min man som jag föredrar att ha det skriker han av smärta. 


Sen har vi det där med lukten. . . Mitt stora handikapp. Jag läste någonstans att det finns en lukt (jag hatar ordet doft och vägrar använda det) som i princip alla människor tycker om och det är nybakat bröd. jag kan härmed meddela att det finns två som inte gillar det- jag och min dotter (förstås). För min del är det så illa att jag helst låter bli att baka. Sen blir man ju kladdig också!! Bläää!! För övrigt är det oerhört jobbigt att känna lukten av andra människor på bussen, flyget, butikskön osv. Speciellt som många inte har förstånd att hålla avstånd! Och jag menar inte att man känner någons parfym eller om de ätit vitlök eller så utan jag känner lukt av mens, kissblöjor, armsvett, smutsigt hår och annat mer "närgånget".


Hos kuratorn i måndags hände inget nytt mer än att vi kom överens om att jag ska testa en cd med mindfullness-övningar tillsammans med henne. Jag vet att det ska vara bra, men jag gillar ju att fly med radio och TV och drömma mig bort! Det är ju så jag gjort hela livet. . . Nåja, jag ska ge det en ärlig chans för det kan ju vara bra att vara lite mer närvarande ibland i alla fall. Så jag inte stoppar in den varma kaffepannan i kylen fler gånger. . .

Av krangelmaja - 26 januari 2012 19:07

Efter dagens artikel i Aftonbladet är det hög tid att skriva om endometrios! En mycket vanlig kvinnosjukdom, som jag och många med mig lider av. Att man dör av det tillhör, precis som det också står i tidningen, extrema undantag.


För mig började det med kraftiga menssmärtor i tonåren. Jag hade så ont att jag ofta somnade. Jag vet att det kan låta konstigt, men jag reagerar så på smärta. Somnade t o m under min förlossning. . . Jag har alltid haft kraftig mens- blött mycket och länge, men mensen har åtminstone varit regelbunden.


När jag så i 30-årsåldern fick en mellanblödning tog jag det på allvar, som man ska och sökte läkare. Efter en ultraljudsundersökning fick jag veta att jag hade en cysta på ena äggstocken, stor som ett ägg. Jag blev förskräckt, men det var ingen fara. Troligtvis. . . Helt säkra kunde de inte vara förrän de opererat.


Jag blev opererad genom titthål och cystan samt en bit av ena äggstocken avlägsnades. Efter det medicinerades (oj, där kom jag på att jag har glömt ta mina Oralin idag!!) jag i sex månader med en medicin som gör att man hamnar i ett tillfälligt klimakterium eftersom det "svälter ut" bildandet av nya cystor. Efter det ser jag inte fram emot den perioden i livet. . . Svettigt var bara förnamnet!


Länge efter det klarade jag mig med relativt normala menstruationer, men hade flera tidiga missfall. Under de senaste åren har jag börjat blöda mer och mer. Ibland så mycket att jag inte kan gå från toaletten för att det fullkomligt skvalar ut blod! De största tampongerna räcker inte ens en timme. Mensvärk har jag oftast inte så jättemycket däremot kramper i tarmarna, vilket gör nog så ont, de första dagarna.


Det var nu snart tre år sedan jag sökte för detta senast och ville bli opererad, men då fick jag svaret att cystan måste vara minst 5 cm och min var något mindre. . . I min värld är det helt galet! Du kan ju ha en massa besvär, men bara en liten cysta eller tvärtom. Det enda de kunde erbjuda var p-piller, men det mår jag inte bra av att äta så jag provade en vecka sen slutade jag med dem.


Nu har jag lyckats få en tid på gyn-mottagningen så nu är det bara att hålla tummarna för operation. Hormonpiller av olika slag blir det inte tal om! Då får jag fortsätta blöda ett tag till.


Jag skriver om det här eftersom jag vet att det är en relativt vanlig sjukdom, som det pratas för lite om.

Presentation


Mitt i livet upptäcker jag att jag är bisexuell och drabbas nästan samtidigt av s k "utbrändhet" vilket gör att jag kommer i kontakt med psykiatrin där en efterlängtad utredning föreslås. Kanske jag har Asperger precis som min dotter?

Fråga mig

5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Kategorier

Andra bloggar

Sök i bloggen


Skapa flashcards